Dragnäsbäck Frivilliga Brandkår rf
 
 
Home > Historia > Grundat 1909

Grundat 1909

Introduktion

Personer, som i början av 1900-talet såg det ökande behovet av brandskydd i den egna omgivningen, skred till verket för att en dag kunna starta en verksamhet som hade ”Den hjälpande handen” som motvikt till ”Den röda hanen” och hans härjningar, som på den tiden ödelade både hem och egendom i närområdet och annorstädes.

I Vasa fanns då redan Vasa Frivilliga Brandkår som bildats redan år 1868. Den skötte tillsammans med militär, polis och civila medhjälpare släckningsarbetet vid eldsvådor och bärgningshjälp av gods och egendom i staden.

År 1909 bildades Vasa stads ordinarie brandkår. Den övertog det största ansvaret för släckning, räddning och sjuktransporter i staden.

Samma år var även begynnelseåret för Dragnäsbäck FBK:s verksamhet. På den tiden var Dragnäsbäck - som postområde räknat – stort och omfattande som släckningsområden: Gustavsro, Hemstrand, Dragnäsbäck kring Ångbryggeriet och folkskolan, parceller i Vikinga, Gyllenbergska området i Brändö samt bosättningen runt Gerbyvägen.

Gårdsägarna i Böle, Gerby, Dragnäsbäck, Vikinga och Brändö var oroliga för sina familjers och egendomars säkerhet, vilket ledde till att man kallade till möten för att utröna intresset för bildandet av en frivillig brandkår i Dragnäsbäck. Man samlades på olika platser för att planera. Det räckte inte med ett möte – det blev flera och till slut lyckades man enas om vilka personer som skulle bilda en styrelse med uppgift att dra igång verksamheten. Papperskriget hade börjat i kåren – visserligen i liten omfattning – men de personer som valts att sitta i styrelsen fick mycket arbete med att skaffa släckningsutrustning, ordna ekonomin genom att ansöka om bidrag från försäkringsbolag, firmor, kommunen, ordna lotterier och festtillfällen, kontakta privatpersoner och få aktiva medlemmar till kåren. Kårens manskap utbildades för att kunna utföra det arbete som det innebar att vara medlem i Dragnäsbäck FBK.

Ekonomin alltid ett problem

De ekonomiska problemen har följt kåren ända från starten till senare dagar. Men genom idogt arbete och envishet har kårens styrelser hittat lösningar på penningbekymren och lyckats hålla en förhållandevis god standard på materiel samt se till att medlemmarna kunnat gå i kurser för att möta respektive tids krav på släcknings- och räddningsarbetet i vårt samhälle.

År 1910 började man uppföra ett spruthus att ha utrustningen i. Där samlades man även för att bedriva kårens övriga verksamhet. Detta spruthus fanns i närheten av den plats där Brändövägen korsar Alskatvägen i dag, framför det stora bostadskomplexet i flera våningar. Åtskilliga är de personer som på olika sätt deltagit i kårens verksamhet. Många är de – både damer och herrar – som deltagit så länge krafterna räckt till, för att kåren skall kunna existera och fortleva.

Brandkårshuset

År 1915 på hösten stod det nybyggda brandkårshuset klart för inflyttning för kåren – liksom för den första vaktmästarfamiljen. Huset stod på Soldatåkern, invid nuvarande Alskatvägen. För kårens styrelse och den valda byggnadskommittén hade det inneburit stora ansträngningar och mycket arbete att skaffa penningmedel för planeringen, att få parcellrättighet på tomten, att lyckas få arbetskraft för grundläggningsarbetet och byggmateriel för uppförande av huset samt att våga satsa på ett så stort projekt, med tanke på att det fanns en liten summa i kassan och att man måste ta ett lån i banken på 15 000 mark.

När bygget var klart kallade styrelsen till invigning av brandkårshuset i Dragnäsbäck. Huset var under femtiosex år en mycket anlitad samlingsplats – mest för kårens egen verksamhet, men också för många föreningar, firmor, församlingar och enskilda personer med fester, möten, bröllop och tillställningar av olika slag.

År 1971 flyttade brandkåren in i den tidigare folkskolan vid Brändövägen då brandkårshuset blivit så kallt och i dåligt skick att man ansåg att det skulle rivas. FBK verkade i folkskolbyggnaden till år 2000 då staden helt tog över ansvaret för den anrika folkskolbyggnaden. FBK håller numera sina möten och föreläsningar i den tidigare vaktmästarbostaden på samma område. Där finns också garaget med brandkårens släckningsbil.

Kårens uppgift

Dragnäsbäck FBK:s huvudsakliga uppgift har naturligtvis varit att släcka eldsvådor samt att kunna hjälpa i nödsituationer. Kåren, som i år fyller 100 år haft en stor social betydelse i Dragnäsbäck. Inom kåren har idkats verksamhet av många slag. Förutom utbildning av unga pojkar och män till brandkårister, vilket skett genom övningar och föreläsningar, har inom kåren funnits gymnastik- och sportklubbar, festbestyrelser, kommittéer av olika slag, till exempel byggnadskommittéer vid byggande och renoveringar, man har ordnat teater- och revyföreställningar, man har hållit soaréer, danser, musik- och sångkonserter och julfester, ordnat lotteriet och bingospel samt arrangerat förbunds- och föreningsmöten. Det har gällt att se till att ekonomin är ordnad för att hålla brandmaterielen på den nivå som brandlagen kräver. Damerna i Dragnäsbäck har likaså bidragit till att höja trivseln inom kåren samt ge ekonomiska bidrag som skaffats bland annat genom årliga basarer, då man sålt mat- och bakverk samt handarbeten. 

Dragnäsbäck FBK gav år 2005 ut en egen historik över brandkårens mångåriga verksamhet både inom släckningsarbetet och som en utbildare av ungdomar för frivillig brandkårsverksamhet, men även som en samlande social faktor i Dragnäsbäck.

Originaltext av Bjarne Hammarström, från boken ”Dragnäsbäck – en småstad i staden”.

 

 
 
 
   
 



Last update:
February 11, 2019, 12:44

fi